Helt värdelös fredag.

Kan ju varna att det inte kommer innehålla mycket positivt i de här inlägget!
det är rätt lustig, för en  vecka sedan skrev ja ett inlägg som hette "Vilken perfekt fredag"
och utan att ens överdriva lite, kan jag säga att den här fredagen var den värsta på väldigt länge...
Började imorse när jag insåg att ja är sjuk, sen blev de värre när jag insåg att Alma också är hängig, Stund vis har hon vart glad, annars klickat totalt grinat - slagits och vart förbannad. Så de har inte vart det lättaste att vare med henne idag, men när hon vart på bra humör har de ju varit tok mysigt som alltid :)
men... nu till den värsta delen av dagen.. vid lunch plingade de på dörren, de var en tant som sa att de sprutade vatten från vattenkranen på väggen ute, (vattnet verkligen sprutade) kan ju också säga att när jag öppnade dörren sticker Pia... ja iaf ringde jag Sara och berättade om vattnet (och att pia stack) så hon skickar upp Peter som stänger av vattnet. Det var ju bra..
Sen gick jag och Alma ut, Pia kom och sprang förbi oss några gånger, men alla som känner Pia vet ju att hon brukar göra så och sen komma hem..
hon kom hem också för alla som undrar...
Iaf gick jag och Alma in.. Jag ringde Sara och sa att Pia hade sprungit förbi oss några gånger, men att jag inte fått tag på henne.. jag började klä av Alma ytterkläderna för hon skulle gå upp o äta frukt, men av en ren slump så tittade jag ut genom fönstret, Jag ser att Pia sitter på parkeringen, och det syns att nått är fel, så jag kastar på Alma ett par skor och en jacka, och springer ut, hon blödde och hade ett stort sår på bakbenet, jag börjar grina av ren panik, ringer Sara (igen) och säger att nått är riktigt fel med pia, och att hon måste komma hem, det gör hon såklart, Sara kom hem och tittade på Pia, och började ringa veterinären, hon blev skickad från nytt nummer till nytt nummer till slut fick hon tag i en som bad henne ringa upp om en timma ( RINGA UPP OM EN TIMMA?! när man har en hund som inte ens kan stödja på bakbenet! idioti!)
Ja men de var väll inte så mycket vi kunde göra.. vi fick ju bara vänta.. det var den längsta timmen någonsin, de tyckte Sara också... En grann-tant tittade förbi, och hon berättade att hon sätt Pia blivit påkörd av en bil, sen kunde hon följa blod spåren upp hit till huset..
efter ett tag ringde en veterinär upp, som va den första vi hade ringt till, hon var stordjurs veterinär, hon undrade om vi fått hjälp... hon fick höra allt som hänt, och lovade att försöka få tag på en veterinär... det fick hon, och vi fick tid hos dom en kvart senare.
Sara åkte iväg med Pia och jag gjorde middag åt Alma, som fortfarande var lite halv grinig...
sen kommer sara o pia hem..  Hon har fått ett brott i höftleden..... och ska till Trondheim och opereras på måndag.. fy fan... allt känns ju som mitt fel bara för att jag var hemma när hon stack, ja hade ansvaret också vidare... känns förjävligt..
Men som sara och micke säger.. de var ju väntat och det spelar inte någonroll vem av oss som vart hemma, det hade nog hänt ändå, vill Pia sticka så gör hon de.... de vet vi ju.. men ändå... Usch....
fy fan vilken hemsk dag....
stackars lille pia plutt :(

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback